Jesus sade: ”Fäst upp era kläder och håll lamporna brinnande. Var som tjänare som väntar på att deras herre skall komma hem från ett bröllop, så att de genast kan öppna när han kommer och bultar på porten. Saliga de tjänarna, eftersom deras herre finner dem vakna när han kommer. Sannerligen, han skall fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv gå och passa upp dem. Om han så kommer vid midnatt eller ännu senare - saliga är de tjänarna, när han finner dem beredda. Ni förstår väl att om husägaren visste när tjuven kom, skulle han hindra honom från att bryta sig in i huset. Var beredda, också ni, ty när ni minst väntar det, då kommer människosonen.”

Det här är en text som jag själv tycker är väldigt svår att förstå. Svår att faktiskt se någon mening med om man bara läser den rakt upp och ner, ur sitt sammanhang. Tyvärr har den och liknande texter ofta missbrukats. Detta genom att de använts som hot i samband med spekulationer om vad som ska hända under den yttersta tiden, Jesu återkomst och yttersta domen. Så kallade apokalyptiska spekulationer.

Då och då under historiens gång har det spekulerats mer eller mindre vilt om huruvida jorden går mot sin undergång. Bibeltexter har alltför ofta och på många sätt används för att skrämma människor för den kommande världsundergången. Den antas föregå det lyckorike som sedan ska komma i och med Jesu återkomst. Bilden av en tjuv som kommer om natten får illustrera Jesu återkomst.

Som en tjuv om natten… Det är en stark bild, riktigt otäckt, tycker jag. För vem vill väl ha en tjuv i sitt hem mitt i natten?

Det har skrivits två böcker med just denna titel. En amerikansk och en svensk. Den amerikanska boken målar upp (vad jag vet)en skräckvision om vad som ska hända under den yttersta tiden, den tid då Gud fullständigt ska besegra ondskan. Men fokus ligger inte på Guds seger över ondskan. Istället skildras Jesu återkomst som en tjuv om natten som ett hot mot de människor som inte tror på rätt sätt. Jesus lämnar kvar dem på jorden då han kommer. Där förföljs de av Antikrist som nu fått all makt. Budskapet är enkelt, omvänd er till vår tolkning av kristendomen, annars! Kom till oss, annars…

Lena Ringkvists bok … som en tjuv om natten är en skakande skildring av en flickas uppväxt med detta hot. Jesus skulle komma tillbaka som en tjuv om natten och ta med sig de rättrogna, och lämna kvar de som inte trodde på rätt sätt, levde på fel sätt eller gjorde andra misstag. Jordelivet hade bara en liten betydelse, det var livet efter detta som räknades. Lena växte alltså upp med en ständig ångest över att göra eller tro fel, och bli lämnad kvar på jorden där Antikrist härjade. Mycket av kritiken riktar sig mot filmatiseringen av den amerikanska boken med samma namn.

Det stora misstaget, som jag ser det, är att Jesus förknippas med en tjuv. En tjuv som kommer för att överrumpla oss människor för att stjäla våra eviga liv från oss. Jesus var tjuven som skulle komma om natten och bara ta med sig de människor som hållit sig vakna. Är det verkligen en sådan bild vi vill ha av Jesus? Som den som vill stjäla våra eviga liv, bara för att vi inte ständigt är på vår vakt.

På vakt mot vad? blir då vår nästa fråga. Under min uppväxt i småländsk frikyrklighet skulle man akta sig för bio, dans, svordomar och alkohol. Nu kanske attityden har mjuknat. Det vet jag ingenting om. Men vi stöter alltid på nya saker man ska akta sig för. En period var det kvinnliga präster, nu välsignelseakt för homosexuella. Det är verkligen tragiskt att Jesus förknippas med den här typen av åsikter.

Och ger en överdriven vaksamhet verkligen möjlighet att leva ett konstruktivt liv? Om man ständigt var rädd för att tjuven skulle komma, skulle man då orka leva ett normalt liv? Jesus får därmed rollen av en småsint åklagare som bara vill sätta dit dem som inte är vaksamma nog. Det är en bild av Jesus som jag inte kan ställa upp på.

Ja, så här kan man uppleva texten om man läser den rakt upp och ner. Men jag tror att om vi försöker gå bakom textens yttre mening, så kan vi hitta saker som är befriande också här. Det är intressant att fundera på hur dessa texter egentligen tänkta att läsas och uppfattas? Ska Håll er vakna! uppfattas som en hotfull uppmaning att göra bot och bättring? För att inte råka illa ut vid det stora Slutet? Eller kan texternas budskap tolkas som tröst och uppmuntran till människor i svåra tider? Håll ut, det blir bättre! Vi går mot ljusare tider! Missa inte det positiva som sker!

Det här är en liknelse, så det är inte meningen att vi ska tolka den bokstavligt. Det tror jag inte att Jesus avsåg att vi ska göra. Det var ett pedagogiskt trick för att få fram ett budskap. Och det är det budskap som vi får förmånen att försöka urskilja. Var och en på sitt eget sätt. Jag kan se en befrielse i den här texten, för att jag väljer att göra det.

Det är just vaksamheten som blir befrielsen. Vi behöver vara vaksamma, mot det som verkligen är destruktivt i tillvaron. Det som är destruktivt i vår tid. Dagligen kämpar många av oss mot stress och utbrändhet. Men jag tror att Gud vill att vi ska må bra. Därför är det bra om vi är vaksamma mot exempelvis ett destruktivt levnadsmönster. Vad kommer man sakna då man fyller hundra år? Att man gjort karriär eller att man avstod från det för att kunna umgås med familj och vänner? För sin egen skull kan det vara bra att stanna upp i livet, vara vaksam och ta till vara på det som verkligen betyder något. Här finns, som jag ser det, ett befriande budskap i den här texten. Carpe Diem - fånga dagen är ett välbekant uttryck. Det ser jag i den här texten.

Det är också en hjälp att se till Lukasevangeliet som helhet och fundera på vad det har för budskap. Han fokuserar inte på Jesus som det apokalyptiska slutet. Istället såg han Jesusrörelsen som en ny början. Några typiska teman i Lukasevangeliet är förlåtelse, medkänsla, fokusering på fattiga och kvinnors situation, samt det universella hos Jesus. Hans budskap gäller alla. Guds rike tillhör alla, och det finns mitt ibland oss. Ett gudsrike utan förtryck, där alla ska få vara delaktiga, utan över- och underordning. Jag tror att Lukas riktar sin varning till dem som ville stänga andra ute. Sådant var tyvärr lika vanligt då som nu. Det är också något som vi i vår tid måste vara vaksamma inför och kämpa emot.

Varje tid har sina vaksamheter, sina tabun relevanta som irrelevanta. Varje tid har också sina bilder. Herre -tjänare bilden förmedlar inga positiva känslor idag, åtminstone inte till mig. Men förmodligen var den gode herren en bild som förknippades med trygghet på Jesu tid. Den bild som håller än är Jesu ord om att hålla lamporna brinnande. Själv ser jag både bilden av och känner värmen av ett stearinljus. Ett ljus som vi kan värma våra frusna händer vid. Gud vill att vi håller livslågan, livskvalitén levande.

Framför allt kan man anta att husägaren i liknelsen inte väntade uppe under natten för att hindra tjuven från att komma. Han låg lugnt i sin säng och sov, utan att känna någon press. Pressen från kravet på en hysterisk vaksamhet inför hotet om tjuven. Han vilade lugnt, eftersom han trodde att allt skulle ordna sig ändå. Att tjuven inte skulle kunna bryta sig in när eller om han kom. Att någon ändå skyddade honom, trots allt. Det är något att ta fasta på.